Supermissjess

Hej!

 

Jag kollade på efter10 med Malou idag. Nån amerikansk brud hade blivit psyksjuk och sen blivit hjälpt och fått en (jävligt komplicerad) diagnos och fått meddi och nu är helt normal. MEN när hon berättade om hennes symptom till hur sjukdomen startade. Herregud, jag tog åt mig! Konstigt beteende, svartsjuk, aggressionsutbrott, hjärnspöken. Sånt här när man förstorar upp saker och är paranoid. Jag är ju MÖCKE värre när jag är singel men still. Det kanske är nåt fel på ens hjärna bara. Inte mitt fel ;)

 

ELLER så är jag så jävla stark så när dessa symptom (djävulsymptom) kommer och hoppar på mig så inser mitt goda jag, nånstans i min hjärma att "detta är fel-tro på det goda" så vips vinner jag. Och mitt hjärta.

 

Så jag är inte sån svag som dukar under av sjukdomen. Mitt starkare, goda jag vinner?

 

WHO KNOWS!!??  Väldigt intressant iaf.

 

Men jag tror jag tror på kärleken, och kanske kärlek är den enda rätta medicinen mot alla såna här problem. Jag är sååå tacksam och lycklig över mina fina barn och över min underbara, fina, trygga, kärleksfulla, lugna, stabila, snälla, raka, enkla fästman. :) :) :)

 

Min familj suddar bort alla mina falska hjärnspöken. Sen finns det ju idioter där ute som vill mig (eller nån annan) ont. De sparkar gärna på den som ligger och reser personen sig upp, blir lycklig och stark då är det lättare för vederbörande att istället börja sparka på någon annan som ligger. Antagligen har dessa personer blivit så sparkade på själva att de kan inget annat än att sparka. Tragiskt är det.