Supermissjess

Jag trodde jag var rik den här månaden. Betalt alla räkningar o ändå bra med pengar kvar. Gött!

Glad-tjej-80-ska-bli-mamma-livet-går-bra.

 

Så lämnar jag in MIN BIL för jag måste besiktiga den om en vecka. Vad ska sånt vara bra för?? Den gick ju att KÖRA, det var ju bara några löjliga LAMPOR som LYSTE! Så NOGA kan det väl inte vara!?

 

Nu är jag 6700 kr fattigare. SUG. MIN. HÄSTBALLE.

 

För jag har så många hästballar. nej. O inte pengar heller längre tydligen.

 

Så har jag gått ut med det på jobbet till alla barn att jag har bebis i magen för alla pratar över huvet på barn eller pratar i gåtor och jag vet ju att barn fattar grejer ändå så jag sätter mig ner på golvet och BERÄTTAR. Dom tyckte det var konstigt då jag inte har nån jättestor mage. Men blev glada.

(hur kom den in där? har du ätit för många bullar?)

Men hur som haver. Nu kommer ju såklart föräldrarna fram o gratulerar mig och det kunde jag ju räknat ut men tänk nu om nåt är knas. O i min värld med knas så menar jag om bebis i magen är.... jag vet inte om jag vågar skriva... tänk om jag får dålig karma då.... men ok. DÖD. En död bebis. Alla tickningar o smårörelser jag känt kanske vart inbillning och tarmproblem bara.

Såna här orosmoment måste man gå o dras med när man är gravid och förväntas vara lycklig. "varför är inte magen större, jag är ju ändå i vecka 18!! Det är ju typ HÄLFTEN GÅNGET!" "Med andra ungen skall man ju vara ÄNNU TJOCKARE än första!!"  "Vad är det för FEL på mig?"  "Nu har jag inte känt tickningar på 2 dygn nu är ungen DÖD"

 

Fast jag tror jag kände nåt nyss. Eller så var det en luftbubbla. 

 

Jag längtar till ultraljudet. Tänk att se en levande sprattlande bebis. Åh, jag skulle bli så lycklig o lättad. Eller så ser vi en död. Ja, men då vet man jallefall. Dom här orosmomenten hela tiden. Man blir ju galen.

 

Storma in till Nicklas i sovrummet där han målar på lager nr 2.

-Jag har sån ÅNGEST, jag känner mig så NERVÖS och OROLIG! Kan du säga några lungnande ORD till mig?

Nicklas målar på och är knäpptyst.

Han tänker nog på vad han skall tänkas kunna svara sin hysteriska hormonella gravida flickvän, vilket tar waaaaaaayyyyy för lång tid. Jag:

-Tack snälla, det var precis det jag behövde höra.

 

Puss o kram skumbanan!